Fy Fan, kommer det någonsin sluta vara läskigt att åka kommunalt med barnvagn? Vet inte varför jag prompt ska ta tunnelbanan överallt, men det är Fan så läskigt att gå ute bland alla läskiga bilar och människor...
Note to self: för inte över din sociala fobi och ocd/add-personlighet till Isak.
Vi har precis spenderat natten hos P. Önskar att livet var lite annorlunda så Isak kunde träffa sin pappa varje dag, få saker gör honom så lycklig och tjoig som när han får träffa P. Hur gulligt som helst.
Jag passade på att spela nyaste Assassins creed som jag inte hunnit till (bebisliv you know) medan de gosade ihjäl varandra haha. Känns tomt i hjärtat att lämna Xbox:et och spelet men jag har ju ändå inte tid liksom. Det är livet jag lämnade bakom mig när Isak kom, thug life. Aka spelnördlivet. Helt ärligt känns det tråkigt ibland, vissa saknar krogen och andra att spela 24/7. Men det är ingenting i jämförelse med vad jag får tillbaka.
Innan Isak kom gjorde jag verkligen inget annat, jag och P spelade hela dagarna. Varvade det med att gå på bio och handla godis på Statoil om nätterna. Vi hade ingen dygnsrytm och inga ansvar annat än jobb så klart. Jag har ju sömnproblem så jobb utan sömn var inga problem. Det var mysiga tider verkligen men jag kan på ett sätt knappt minnas hur tiden gick om dagarna. Med Isak är det fullt ös och det låter och det ska ammas och det ska lekas och gosas... Vilket underbart liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar