Visar inlägg med etikett uppfostran. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett uppfostran. Visa alla inlägg

onsdag 8 januari 2014

Världens vida webb

Alltså jag skrattar ibland till åt en sak jag läste av Lady Dahmer en gång. Hon svarade på dumma kommentarer och var märkbart irriterad på vad folk skrev och då kommer så klart klassikern upp, som alltid när någon känner sig kränkt på Internet: vi har faktiskt yttrandefrihet och jag har rätt att säga min åsikt, är inte det här en demokrati eller? Svaret blev: nej det här är m i n blogg och det råder definitivt ingen demokrati här.
     Så otroligt bra sagt! Varför ska hon behöva ta Skit på sin egna blogg?! Hon har inget som helst tvång att lyssna på idiotiska åsikter om det hon vill skriva. Varför tycker folk att deras åsikter är så viktiga? Varför tycker man att man har rätt att vara elak och kalla det för åsikt och yttrandefrihet? Varför skulle du ha mer rätt att kränka någon för att du sitter bakom en (inte särskilt) anonym skärm?
     Jag blir alltid lika glad när kända bloggare hänger ut folk som skriver nedlåtande eller kränkande saker till dem. Varför ska hen behöva lyssna på ditt Jävla skitsnack? Och varför skriver du det ens från början?

Många saker har kommit med Internet, jag vill nog påstå att mest ont har kommit. Det finns mycket gott också, men att något som "gang bang" och ökande våldtäktsstatistik ska vara så markant "tack vare" Internet... Vet inte vad jag skulle göra utan Internet, men jag önskar att det inte fanns. Det finns för mycket, för mycket som gör mig livrädd varje gång jag lämnar huset. Mycket jag oroar mig över angående min sons framtida syn på sex och kvinnor. Hur andra tänker på sex och kvinnor...
     Nej, jag tror mycket skulle bli bättre utan Internet, och jag tror att mycket skulle bli sämre. Man kan åtminstone hoppas att det man skriver når ut till någon någonstans någon gång så kanske det blir en  butterfly effect.

söndag 29 december 2013

Provocerad... Förlåt

Jag undrar uppriktigt om det finns någon logik i att inte ge sin bebis fri tillgång till mat. Förlåt, men hur Fan tänker man då? Tre timmar mellan måltiderna - v a r f ö r? Det är ju livsviktigt de första månaderna med trygghet och närhet och de går snabbt förbi och är över så varför hellre ha en ledsen och hungrig bebis för... Egentid?... Än att amma mycket eller mata ofta? Varför skaffar man barn om man inte kan ge barnet det hen vill ha för att man tycker att det är jobbigt?
     Jag a v s k y d d e att amma så ofta, mycket och länge som man gör de första två, tre månaderna, men det var ju det Isak behövde. Han är det viktigaste jag har och jag skulle aldrig princip-sätta en tidsgräns för honom. Min syster fick nyss sin fyra och han har snuttat i ungefär en timme åt gången och vägrat napp sen dag ett så jag vet att det är fullt möjligt att ge sitt barn det enda hen vill och fortfarande ha flera barn.
     Jag vet att det är fruktansvärt bitchigt av mig men jag kan inte förstå varför man skulle envisas med x antal timmar mellan gångerna även om bebisen vill ha n u.

fredag 27 december 2013

Första julen

Då var den avklarad. Det var en påtaglig skillnad vill jag nog påstå. Jag har en stor släkt på pappas sida, vi var nästan trettio personer där på juldagen, och jag har så många fina kusiner. Vi sitter fortfarande vid barnbordet och larvar oss. I år däremot fick jag inte plats där och bara det var jobbigt nog (haha), men att sen ha en knappt femmånaders som precis blir trött och vill sova förenklar ju ingenting. Han fick ligga i insatsen bredvid mig medan jag åt och jag fick låtsas som att jag inte var en millimeter ifrån att ta honom och springa långt där ifrån. Det är jobbigt att vara runt så många andra föräldrar på en gång, tycker jag. Men vi hade väldigt roligt ändå, jag och Isak, han var så glad och trött när vi åkte hem och jag är nöjd och lättad över hur bra han hanterade så många människor på en och samma plats.
     Julafton var lugnare, vi var väl tolv personer hos min moster. P var med för att kolla på Kalle för första gången med sin son och det kändes väldigt bra.
     Jag fick faktiskt en Baby Björn-bärsele av mina föräldrar och den är så himla smidig och snygg. Mycket kommer bli enklare när man är själv så mycket.

måndag 23 december 2013

Min son

Jag vet redan nu hur jävla fin Isak kommer att bli. Jag kommer lägga så mycket energi som behövs på att göra honom till en fin feminist.

En man som respekterar kvinnor, ser upp till kvinnor som står över honom, som försvarar kvinnor som blir påhoppade, som behandlar alla kvinnor precis som han behandlar män.

Han kommer aldrig vara sexistisk eller tro att hans "komplimanger" är viktiga för, för honom, helt okända tjejer.

Han kommer veta att ingen människa (tjej) b e h ö v e r hans bekräftelse, han kommer inte spy ut skällsord mot någon som gjort en abort eller legat med "för många".

Det är så jävla viktigt med feminism och om Du inte tror det betyder det att du inte förstår eller vet bättre.

Vi är så utvecklade i Sverige men ändå inte, och då ska ni se resten av världen...

Min son ska vilja vara en del av det samhället som vill göra alla jämställda oavsett kön, hudfärg, religion, sexpartners, utbildning eller annat som ingen har något att göra med.

Min fina son, du behöver aldrig bevisa något för mig men jag kräver att du ska bli en fin medmänniska som använder allt du lär dig och kan för goda saker.

Isak, du får aldrig backa undan från begreppen feminist och jämställdhet. Det är den handlingen som gör att vi rör oss så långsamt framåt, och vi har inte råd att knuffas tillbaka mer.